Jag tror att många kvinnor har tappat kontakten med sin egen rytm. Att leva cykliskt är att hitta tillbaka.
Det pratas mycket om att leva cykliskt idag och jag tror att många känner ett kall till det utan att riktigt veta vad det faktiskt betyder.
För mig handlar det inte om att leva perfekt efter varje fas i menscykeln eller att göra “rätt”. Det handlar mer om att börja lyssna på sig själv igen.
Vi lever i ett samhälle där vi nästan förväntas vara likadana hela tiden. Orka lika mycket varje dag. Vara tillgängliga. Prestera. Hinna med. Men kroppen fungerar ju inte så. Vi fungerar inte så.
Och jag tror många kvinnor går runt och känner det i kroppen utan att riktigt förstå varför de blir så trötta av att hela tiden försöka hålla samma tempo. Så va det för mig i alla fall.
Att leva cykliskt blev för mig ett sätt att börja mjukna lite i relationen till mig själv. Att förstå att vissa perioder får vara mer utåtriktade och andra mer långsamma. Att inte göra mig själv fel för att jag ibland längtar efter att dra mig undan lite mer och ibland helt och hållet.
Det började inte stort för mig. Det började mest med att jag började lägga märke till mig själv. Hur jag mådde. Vad jag behövde. Vad som faktiskt gav mig energi och vad som bara gjorde mig trött och då såg jag sambanden.
Och ju mer jag började leva så desto mer kändes det som att jag kom hem lite i mig själv. Och kunde leva med mina hormoner istället för emot. Det finns så mycket jag förlorar på om jag inte följer min egna rytm. Insikten med det gör att jag även kan välja att gå "emot" men då har jag också vetskapen idag vad det kostar i slutet.
Det är nog det jag känner att leva cykliskt egentligen handlar om.
Med värme
Lisa
Kategorier: : Cykliskt, Kvinnohälsa